25 kartor som förklarar det engelska språket

Engliskan är Shakespeares och Chaucers språk. Det talas i dussintals länder runt om i världen, från USA till en liten ö vid namn Tristan da Cunha. Det återspeglar influenser från århundraden av internationellt utbyte, inklusive erövring och kolonisering, från vikingarna till 2000-talet. Här är 25 kartor och diagram som förklarar hur engelskan startade och utvecklades till de språk med olika brytningar som talas idag.

Engliskans ursprung

1) Varifrån engelskan kommer

Engliskan, liksom mer än 400 andra språk, är en del av den indoeuropeiska språkfamiljen, och har gemensamma rötter inte bara med tyskan och franskan, utan också med ryskan, hindi, punjabi och persiskan. Detta vackra diagram av Minna Sundberg, en finlandssvensk serietecknare, visar några av engelskans närmaste kusiner, som franska och tyska, men också dess mer avlägsna släktskap med språk som ursprungligen talades långt från de brittiska öarna, t.ex. farsi och grekiska.

2) Var indoeuropeiska språk talas i Europa idag

Att säga att engelskan är indoeuropeisk begränsar dock inte riktigt mycket. Den här kartan visar var indoeuropeiska språk talas i Europa, Mellanöstern och Sydasien idag, och gör det lättare att se vilka språk som inte delar en gemensam rot med engelskan: Bland annat finska och ungerska.

3) Den anglosaxiska migrationen

Här är hur det engelska språket startade: Efter att de romerska trupperna dragit sig tillbaka från Storbritannien i början av 500-talet flyttade tre germanska folk – angelsmännen, saxarna och juterna – in och etablerade kungadömen. De förde med sig det anglosaxiska språket, som kombinerades med vissa keltiska och latinska ord för att skapa fornengelska. Old English talades för första gången på 500-talet, och det ser obegripligt ut för dagens engelsktalande. För att ge dig en uppfattning om hur annorlunda det var, hade språket som angelsmännen förde med sig tre genus (maskulint, feminint och neutralt). Ändå, även om substantivens könstillhörighet har försvunnit i engelskan, finns 4 500 anglosaxiska ord kvar i dag. De utgör endast cirka 1 procent av den omfattande Oxford English Dictionary, men nästan alla de vanligaste orden som utgör ryggraden i engelskan. De omfattar substantiv som ”dag” och ”år”, kroppsdelar som ”bröst”, ”arm” och ”hjärta” samt några av de mest grundläggande verben: ”äta”, ”kyssa”, ”älska”, ”tänka”, ”bli”. I FDR:s mening ”The only thing we have to fear is fear itself” används endast ord av anglosaxiskt ursprung.

4) Danelagen

Nästa källa till engelskan var fornnordiskan. Vikingar från nuvarande Danmark, vissa ledda av den underbart namnkunnige Ivar den benlöse, plundrade de brittiska öarnas östkust på 800-talet. De fick så småningom kontroll över ungefär halva ön. Deras språk var förmodligen begripligt för dem som talar engelska. Men fornnordiska ord absorberades i engelskan: juridiska termer som ”lag” och ”mord” och pronomen ”de”, ”dem” och ”deras” är av nordiskt ursprung. ”Arm” är anglosaxiskt, men ”ben” är fornnordiskt; ”hustru” är anglosaxiskt,” men ”make” är fornnordiskt.

5)Den normandiska erövringen

Den verkliga omvandlingen av engelskan – som inledde processen med att förvandla den till det språk som vi talar i dag – skedde i och med att Vilhelm Erövraren anlände från Normandie, i dagens Frankrike. Den franska som Vilhelm och hans adelsmän talade utvecklades så småningom till en separat dialekt, anglo-normandisk. Anglo-normandiskan blev den medeltida elitens språk. Det bidrog med omkring 10 000 ord, varav många fortfarande används idag. I vissa fall trängde de normandiska orden undan de gamla engelska orden. Men i andra fall levde de sida vid sida som synonymer. Normandiska ord kan ofta låta mer raffinerade: ”svett” är anglosaxiskt, men ”svettas” är normandiskt. Militära termer (slag, flotta, marsch, fiende), statliga termer (parlament, adel), juridiska termer (domare, rättvisa, kärande, jury) och kyrkliga termer (mirakel, predikan, jungfru, helgon) var nästan alla normandiska till sitt ursprung. Kombinationen av anglo-normandiska och äldre engelska ledde till medelengelska, Chaucers språk.

6) Den stora vokalförskjutningen

Om du tycker att den engelska stavningen är förvirrande – varför ”head” inte låter som ”heat”, eller varför ”steak” inte rimmar på ”streak” och ”some” inte rimmar på ”home” – så kan du skylla på den stora vokalförskjutningen. Mellan ungefär 1400 och 1700 ändrades uttalet av långa vokaler. ”Möss” slutade att uttalas ”meese”. ”House” slutade att uttalas som ”hoose”. Vissa ord, särskilt ord med ”ea”, behöll sitt gamla uttal. (Och nordengelska dialekter påverkades mindre, vilket är en av anledningarna till att de fortfarande har en distinkt accent). Det här skiftet är hur medelengelska blev modern engelska. Ingen är säker på varför denna dramatiska förändring skedde. Men det är mycket mindre dramatiskt när man betänker att det tog 300 år. Shakespeare var lika långt ifrån Chaucer som vi är ifrån Thomas Jefferson.

Spridningen av engelska

7) Koloniseringen av Amerika

De brittiska bosättare som kom till olika delar av Amerika på 1600- och 1700-talen kom från olika regionala, klassmässiga och religiösa bakgrunder och förde med sig distinkta sätt att tala. Puritaner från East Anglia bidrog till den klassiska Bostondialekten, rojalister som migrerade till södern förde med sig en drawl och skottar och irländare flyttade till Appalaichans. Dagens amerikanska engelska är faktiskt närmare 1700-talets brittiska engelska i uttal än vad dagens brittiska engelska är. Någon gång under 1800-talet förändrades det brittiska uttalet avsevärt, särskilt huruvida ”r” uttalas efter vokaler.

8) Tidig utforskning av Australien

Många av de första européerna som bosatte sig i Australien, med början i slutet av 1700-talet, var fångar från de brittiska öarna, och den australiensiska engelska brytningen startade troligen med deras barn i och runt Sydney. Australien har, till skillnad från USA, inte många regionala accenter. Men det har många vokabulärord som lånats från aboriginska språk: känguru, bumerang och wombat är några av dem.

9) Kanada

Brittiska lojalister strömmade in i Kanada under den amerikanska revolutionen. Som ett resultat av detta låter kanadensisk engelska mycket som amerikansk engelska, men den har behållit många av ”ou”-orden från sin brittiska förälder (heder, färg, tapperhet). Det finns också en del unikt kanadensiskt ordförråd, varav många visas i detta ordmoln. Kanada genomgår en egen vokalförskjutning, där ”milk” uttalas som ”melk” av vissa talare. Men till skillnad från brittisk och amerikansk engelska, som har en mängd olika regionala accenter, är kanadensisk engelska ganska homogen.

10) Engelska i Indien

Det brittiska Ostindiska kompaniet förde engelskan till den indiska subkontinenten på 1600-talet, och under perioden av brittisk kolonialism etablerades engelskan som styrande språk. Det är det fortfarande, delvis på grund av Indiens otroliga språkliga mångfald. Men språk från subkontinenten bidrog också till engelskan. Orden ”schampo”, ”pyjamas”, ”bungalow”, ”armband” och ”pengar” kommer alla från indiska språk. Uttrycket ”I don’t give a damn” har en gång spekulerats hänvisa till ett indiskt mynt. Detta är förmodligen inte sant – Oxford English Dictionary håller inte med – men det visar att språkutbytet under kolonialtiden var dubbelriktat.

11) Tristan da Cunha

Tristan da Cunha är världens mest avlägsna ögrupp: den ligger i södra Atlanten, mer eller mindre halvvägs mellan Uruguay och Sydafrika. Det är också den mest avlägset belägna orten för personer med engelska som modersmål. Tristan da Cunha är en del av ett brittiskt utomeuropeiskt territorium, och dess nästan 300 invånare talar endast engelska. Engelska på Tristan da Cunha har några ovanliga drag: dubbla negationer är vanliga, liksom användningen av ”done” i förfluten tid (”He done walked up the road.”)

English around the world

12) Länder med engelska som officiellt språk

Femtioåtta länder har engelska som officiellt språk. Detta inkluderar inte de flesta av de största engelsktalande länderna – USA, Australien och Storbritannien har inga officiella språk. Den här kartan visar var engelska är antingen det officiella eller det dominerande språket. Särskilt i Afrika fungerar den också som en ganska exakt karta över den brittiska kolonialhistorien.

13) Vilka länder i Europa kan tala engelska

English är ett av de tre officiella ”förfarandespråken” i Europeiska unionen. Tysklands president föreslog nyligen att det ska bli det enda officiella språket. Men hur väl människor i varje EU-land talar engelska varierar avsevärt. Den här kartan visar var de flesta människor kan – och inte kan – föra ett samtal på engelska.

14) Var folk läser engelska Wikipedia

Engliskan dominerade i Internets tidiga dagar. Men språken på nätet blir allt mer varierande. År 2010 utgjorde engelskan inte längre majoriteten av den text som skrevs på nätet, eftersom tekniska framsteg gjorde det lättare att visa icke-romerska alfabet. Fortfarande är engelska det dominerande språket på Wikipedia – både när man ser till vilket språk artiklarna är skrivna på och var folk använder den engelskspråkiga versionen, vilket framgår av den här kartan.

15) Var nya engelska ord kommer ifrån

Det här fascinerande diagrammet, som bygger på data från Oxford English Dictionary, visar var ord ursprungligen kom ifrån när de först började dyka upp på engelska. De flesta ord kommer ursprungligen från germanska språk, romanska språk eller latin, eller är bildade av engelska ord som redan används. Men som denna skärmdump från 1950 visar, kommer ord också till engelskan från hela världen.

16) Hur ordförrådet förändras beroende på vad du skriver

Låna ord från andra språk slutade inte när fornengelska utvecklades till medelengelska. Upplysningen medförde ett inflöde av grekiska och latinska ord till engelskan – ord för vetenskapliga begrepp som flyttades till bredare användning i takt med att vetenskapen utvecklades. Vetenskaplig vokabulär bygger fortfarande oftast på grekiska eller latinska rötter som inte används i vanlig konversation. Å andra sidan förlitade sig Mark Twain, den amerikanska dialektens mästare, i hög grad på gamla anglosaxiska ord i sina verk, vilket är en återspegling av att dessa mycket gamla ord för de vanligaste begreppen i vardagslivet fortfarande finns kvar.

17) Ordförråd hos Shakespeare vs. rappare

Designer Matt Daniels tittade på de första 35 000 orden i artisters raptexter – och de första 35 000 orden i Moby-Dick, tillsammans med 35 000 ord från Shakespeares pjäser – för att jämföra storleken på deras ordförråd. Han fann att vissa har ett större ordförråd än Shakespeare eller Melville. Naturligtvis är ordförandets storlek inte det enda måttet på konstnärlighet. Men det är en intressant titt på hur engelskan har förändrats.

18) Där elever som lär sig engelska talar språket på ett kompetent sätt

Engliskan är det näst mest talade språket i världen. Men det finns ännu fler personer som lär sig engelska (sekundärt talande) än personer som uppger engelska som sitt första språk. Här ser du var människor tenderar att få bra respektive dåliga resultat på tester av engelska från Education First. Gröna och blå länder har högre kunskapsnivåer än röda, gula och orange länder. De skandinaviska länderna, Finland, Polen och Österrike klarar sig bäst. Mellanöstern saknar generellt sett skickliga engelsktalare.

19) Poäng på testet för engelska som främmande språk

Testet för engelska som främmande språk (TOEFL) krävs bland annat för att utländska studenter från icke-engelsktalande länder ska kunna skriva in sig vid amerikanska universitet. Här är det de studerande som brukar prestera bra. (Engelsktalande länder finns med på kartan, men testet krävs endast för personer för vilka engelska inte är ett förstaspråk). Nederländerna får det bästa resultatet: ett genomsnitt på 100 poäng av 120 möjliga.

20) Invandrare till USA lär sig engelska snabbare än tidigare generationer

Oro om huruvida invandrare assimilerar sig i USA fokuserar ofta på kritiken om att de inte lär sig engelska tillräckligt snabbt (tänk på upprördheten över telefonsystem som ber dig välja engelska eller spanska). Men faktum är att invandrare till USA i dag lär sig och använder engelska mycket snabbare än invandrare vid sekelskiftet 1900. Mer än 75 procent av alla invandrare, och knappt 75 procent av de spansktalande invandrarna, talar engelska inom de första fem åren, jämfört med mindre än 50 procent av invandrarna mellan 1900 och 1920.

Dialekter och regionalismer

21) Var Cockneys kommer ifrån

Den traditionella definitionen av en Cockney i London är en person som är född inom hörhåll för klockorna på St.Mary-le-Bow-kyrkan — det område som är markerat med brunt på den här kartan. (De mindre cirklarna inom detta område är de platser där klockorna kan höras mer högljutt i den mer bullriga moderna världen). Den distinkta Cockney-accenten eller dialekten är mest känd för sin rimmande slang, som går tillbaka till åtminstone 1800-talet. Slangen börjar som rim, men ofta faller det rimmande ordet bort – ”to have a butcher’s”, som betyder ”att ta en titt”, kom från rimningen av ”butcher’s hook” med ”look”. Uttrycket ”blow a raspberry” – som har spridit sig långt utanför London – kommer ursprungligen från rimningen av ”raspberry tart” med ”fart.”)

22) Dialekter och accenter i Storbritannien

Det finns tre allmänna typer av brittiska accenter i England: Nordengelska, sydengelska och accenten i Midlands. Ett av de mest uppenbara kännetecknen är om ”bath” uttalas som a i ”cat” (som i USA och i nordengelska dialekter) eller som a i ”father” (som i sydengelska dialekter). Den generiska brittiska brytningen är däremot känd som ”Received Pronunciation”, vilket i princip är en sydengelsk brytning som används bland eliten och som suddar ut de regionala skillnaderna. Här är en video med en kvinna som gör 17 brittiska accenter, varav de flesta visas på kartan.

23) Nordamerikansk vokalförskjutning

Det pågår en annan vokalförskjutning i amerikansk engelska just nu. I området kring de stora sjöarna förändras de korta vokalljuden. Detta är anmärkningsvärt eftersom korta vokalljud (tänk på det korta ”a” i ”cat”, snarare än det långa ”a” i ”Kate”) faktiskt överlevde det stora vokalskiftet på 1600-talet. Korta vokalljud har inte förändrats på hundratals år – men nu gör de det, i Milwaukee, Chicago, Cleveland och andra städer och till och med småstäder runt de stora sjöarna, åtminstone bland vita talare. ”Bussar” uttalas som ”chefer”. ”Block” uttalas som ”svart”. Ingen vet säkert varför, men det verkar ha börjat redan på 1930-talet. Kartan visar vilka områden som har antagit olika stadier av vokalförskjutningen.

24) Amerikanska dialekter

Här är en detaljerad karta över hur amerikaner talar. De ljusgröna dialekterna är alla delmängder av ”general Northern” – en allmän amerikansk brytning som används av ungefär två tredjedelar av USA, enligt lingvisten Robert Delaney, som har skapat den här kartan. Men den omfattar många undergrupper. Den östra New England-accenten är ”pahk the cah in Hahvahd Yahd”-accenten. I södern kan man se hur engelskan har och inte har förändrats över generationer. South Midland accenten behåller vissa ord från den elisabetanska engelskan. Och den kustnära sydliga accenten behåller en del vokabulär från kolonialtiden, som ”catty-corner”

25) You guys vs. y’all

En sak som engelskan förlorat med tiden är den användbara andra personens plural. ”You” blev standard någon gång på 1500-talet, och till skillnad från franskan (som skiljer mellan att prata med en person och att prata med flera, och mellan att prata med någon man är intim med och någon man inte är intim med) är det ganska mycket en catchall. Men den amerikanska engelskan har hittat många sätt att fylla luckan. Det finns sydstats-”y’all”, Pittsburgh-”yinz” och Boston-”youse”. Här är hur människor i USA tilltalar mer än en person, från de ovärderliga dialektkartorna från Joshua Katz från North Carolina State.

Lär dig mer

40 kartor som förklarar första världskriget
En fantastisk karta över sista gången varje europeiskt land var ockuperat
40 kartor som förklarar Mellanöstern

Credits

Författare Libby Nelson

Redaktörer Sarah Kliff, Max Fisher

Utvecklare Yuri Victor

Kopieringsredaktör Ann Espuelas

Miljoner vänder sig till Vox för att förstå vad som händer på nyheterna. Vårt uppdrag har aldrig varit viktigare än i detta ögonblick: att ge makt genom att förstå. Ekonomiska bidrag från våra läsare är en viktig del av stödet till vårt resurskrävande arbete och hjälper oss att hålla vår journalistik gratis för alla. Hjälp oss att hålla vårt arbete fritt för alla genom att ge ett ekonomiskt bidrag från så lite som 3 dollar.